www.armiarma.eus
idazleak eta idazlanak Herri literatura TESTUAK Corpus arakatzailea Klasikoen Gordailuari buruz



Aurrekoetxea, G. eta Videgain, X.: Haur prodigoaren parabola Ipar Euskal Herriko 150 bertsiotan. 2004

 

aurrekoa hurrengoa

[1201]

Canton de Saint Jean-de-Luz

Commune de Saint Jean-de-Luz

Haur arlotatoua

 

        1. Guiçon batéc etcitouén bi sémé baïcik. Gasténak erran cion béré aïtari: «Ordou da içan nadïn néré bourouarén naousi éta içan déçadan dirou. Béhar dout gatéco ahala içan éta (béhar ditout) basterrak ikhousi. Pharti çaçou çoure ontasouna, éta émadaçou içan béhar doudana. — Baï, néré semîa, erran çouén aïtak, nahi doucán béçala. Gaïstaguín bat haïs éta gastigatoua içanén haïs». Guéro, idékitcén çouélarik tiréta bat, çathicatou çouén béré ontasouna éta éguín citouén bi pharté berdignak.

        2. Egoun goutién bourouan, sémé gaïstoua gán cén herritik espantou éguitén souélarik, éta nihori adiorik éguín gabé. Trébésatou citouén hagnits larré, oïhan batçou, aribera batçou, éta éthori cen hiri handi batéra, non chahoutou baïtsouén béré dirou goucia. Céinbéït hillabétéén bourouan, béhar içan citouén saldou béré sogn arropak émastéqui çahar bati, éta béac béhar içan çouén séhi sarthou: igorri çoutén landétara, astouén éta idien çaintcéra.

        3. Ordouan, aras dohacabé içan tcén. Etçouén guéhiago ohéik gaouás lo éguitéco, es souik hots cénian bérotcéco. Hagn cén gosé batçouétan non yanén baïtcitouén gohotik cherriék yatén ditoustén aça osto éta frouitou ousteldou hék; bagnan nihork étcioén fitsik ématén.

        4. Gaou batés, sabéla houtsik, outsi çouén béré bouroua érortcéat alkhi ttiki batén gaïnéa, béiratcén ciotélarik léihotik aïrétan arhinki çabiltçan choriéi. Guéro ikhousi citouén cérouan aguértcén ïllharguia éta içarrak, éta erran çouén béré baïtan nigarrés çagouélarik: Hantchét, éné aïtarén étchia séhis béthia da, çoïgnek baïtouté ogui éta arno, arroltcé eta gasna, nahi doutén bécénbat. Dénbora bérian, ni gosiac hilla nago hémén.

        5. Béas, altchatu(ou)co naïs, ganén naïs néré aïtaén hatchématéat, éta erranén diot: Eguin nouén houts bat çou outci nahi içan cintoudanian. Hobén handia içan nouén, éta béhar naouçou gastigatou, hori badakit ongui. Es néçaçoula guéhiago déit çouré sémia; éguiçou nitas çouré séhiétarik askéna béçala. Hobéndoun içan níntçan, baïgnan esméiatces nindouán çoutarik hourroun.

        6. Aïta béré baratcian cén, béré lorén hourtatciaén akabatcén; miatcén citouén sagar ondoac éta mahatsak. Ikhousi çouénian bidéan éthortcén béré sémia, déna icerdis éta erhaoutsés estalia, çangoua herréstan, doïdoïa sïnhetsi ahal içan çouén. Galdéguin çouén béré bourouari éian gastigatou béhar çouén, ala barkatou béhar cion... Askénian, nigarra béguiétan, hédatou cioskan besoac, eta léphora salto éguitén ciolarik, éman cion mousou handi bat.

        7. Guéro yaraaci çouén béré sémia; déitou citouén béré yendiak éta haouçouac: «Nahi dout maitatou léhén béçala, haour gaïchoua, erran ciotén bildou cirén phondoutik. Aski gastigatoua içatou da; nihork esdioçala orai éran gaïskiik batéré. Çatosté ikhoustéa; ekharoçoué couchian maïpoulis pouillit bat; eçareçoçoué érréstoun bat érhian éta oïgnétaco berri batçou çangoétan. Har détçakétçoué éré cenbaït oillar (éta) ahaté, éta ékhar hiltzeco on dén chahal bat: édanén (éta) yanén dougou élgarrékin, éta éguinén bésta handi bat».

        8. Séhiek obéditou ciotén bérén naousiari éta éman çoutén dafaïlla édér bat mahaïgnaén gaïgnéan. Ordou bérian, sémé çaharréna heldou cen ihicitik béré çacourrekín. «Cér da bada harrabots hau? oïhoucas éta arnégou éguités galdéguín çouén. Ousté dout kantas ari çarétéla hémén; esda goïcégui itçoul nadín. Erhoa çaré, éné aïta?».

        9. «Es, éné semia, es naouc erhoa, ihardetsi çouén (guiçon) çaharrak. Gaouça haouc éguitén baïtiat, douc cérén naïcén boskarios béthéa. Kantatcén ari gaïtouk éta loriétan gaïtouk cérén baïtiagou éguiaski cergatik. Hik nahi édo és, béharco douc kantatou hik éré, eta gouréki boskariatou, écén hiré anaïa hilla céna biciat itçouli baita. Orai sortcén balits béçala douc: atço galdoua çoucan, égoun hor doucala berritz atchémana».

 

St Jean-de-Luz, le 8 janvier 1895

Le Directeur de l'Ecole publique,

B. Ahetz-Etcheber

 

Nota

        1. S souligné diffère de l's non soulignée en ce qu'elle est sifflante (appuyer le bout de la langue derrière les dents supérieures, sur la gencive, vers le palais de la bouche et la faire siffler dans cette position).

        2. Y = d mouillé. Ex.: yan, yanen.

        3. H = toujours aspiré.

        4. Pour tout le reste, j'ai orthographié de façon à faciliter et à indiquer la prononciation. Prononcer comme en français.

 

aurrekoa hurrengoa