GAIZKIA

 

Egun osoz zeru urdin infinitoan zehar

metraila karkaxek txu dagiten bitartean;

irainka ari zaren Errege menpean, eskarlata

ala berde, batailoiak suntsitzen direnean;

 

erotasun izugarri batek ehun mila gizon

eho eta ke meta bihurtzen duenean oro,

—gaixo hilok! udan, belartzan, hire zorion—

ean izadi! hik, santuki sortu gizonok!

 

Baduk Jainko bat, aldaretako oihal landuetan

intzentzu eta urre kalize handietan, barre dagiena;

hosannen eraginetan loak hartzen duena,

 

eta iratzarturik, larrialdian bildu amek,

kofia beltz zaharretan estalirik nigarrez,

damaiotenean sos bat musuzapian gordea.

 

 

Le Mal

Tandis que les crachats rouges de la mitraille / Sifflent tout le jour par l'infini du ciel bleu ; / Qu'écarlates ou verts, près du Roi qui les raille, / Croulent les bataillons en masse dans le feu ; // Tandis qu'une folie épouvantable, broie / Et fait de cent milliers d'hommes un tas fumant ; / — Pauvres morts dans l'été, dans l'herbe, dans ta joie, / Nature, ô toi qui fis ces hommes saintement !... — // — Il est un Dieu qui rit aux nappes damassées / Des autels, à l'encens, aux grands calices d'or, / Qui dans le bercement des hosanna s'endort, // Et se réveille quand des mères, ramassées / Dans l'angoisse et pleurant sous leur vieux bonnet noir, / Lui donnent un gros sou lié dans leur mouchoir !

 

 

© Arthur Rimbaud

© itzulpenarena: Mikel Lasa

 

 

"Arthur Rimbaud - Poemak" orrialde nagusia


www.erein.com
www.susa-literatura.eus